Det finns inget generellt antal trafikvakter som passar alla arbeten. Hur många som behövs beror på hur trafiken påverkas, hur arbetsplatsen ser ut och vilken lösning som används för att leda trafiken förbi arbetet.
På en relativt enkel arbetsplats kan behovet vara begränsat. På en annan plats kan trafik behöva hanteras från flera riktningar samtidigt, samtidigt som det finns korsningar, anslutande vägar eller andra förhållanden som gör trafikdirigeringen mer omfattande.
Därför behöver bemanningen bedömas utifrån hela arbetsplatsen – inte utifrån ett standardantal trafikvakter.
Det finns inget fast antal trafikvakter
Frågan om hur många trafikvakter som behövs börjar egentligen med en annan fråga: hur ska trafiken hanteras medan arbetet pågår?
Vid ett vägarbete kan trafiken exempelvis behöva ledas förbi ett arbetsområde i ett körfält, stoppas tillfälligt eller dirigeras växelvis mellan olika färdriktningar. Trafikdirigeringen kan dessutom genomföras på olika sätt, exempelvis med trafiksignal, vakt eller vakt i kombination med lots.
Det innebär att två arbeten som på ytan liknar varandra kan ha olika bemanningsbehov.
Arbetsplatsens utformning och den valda trafiklösningen behöver därför bedömas innan det går att säga hur många trafikvakter som faktiskt behövs. Innan bemanningen kan bestämmas behöver man först bedöma när trafikvakter behövs vid ett vägarbete och vilken funktion de ska fylla på arbetsplatsen.
Vad avgör hur många trafikvakter som behövs?
Flera förhållanden påverkar bemanningen. Det handlar inte bara om arbetsområdets storlek, utan framför allt om hur många delar av trafiken som behöver kontrolleras och samordnas.
Hur trafiken ska ledas förbi arbetet
En av de viktigaste faktorerna är hur arbetet påverkar den ordinarie trafiken.
Om trafiken kan passera utan aktiv dirigering ser behovet annorlunda ut än när fordon behöver stoppas och släppas fram kontrollerat.
När trafikdirigeringen sker med vakt används särskilda tecken för att stoppa och släppa fram trafiken. Transportstyrelsen beskriver de officiella tecknen som används av vakt vid trafikdirigering.
När trafik ska hanteras från flera håll behöver varje del av trafikflödet finnas med i planeringen. Det är alltså själva trafiklösningen som skapar behovet av olika positioner och funktioner – och därmed påverkar bemanningen.
Vill du läsa mer om själva genomförandet beskriver vi även hur trafikdirigering vid ett vägarbete fungerar och vad som behöver samordnas när trafiken leds förbi arbetsområdet.
Arbetsområdets längd och siktförhållanden
Även arbetsområdets utformning spelar roll.
En kort och överblickbar sträcka ger andra förutsättningar än ett långt arbetsområde där trafiken behöver ledas genom en större del av vägen.
Kurvor, backkrön, vegetation och andra hinder kan dessutom begränsa sikten. I Trafikverkets tekniska råd för Arbete på väg anges bland annat att en vakt bör stå väl synlig före avstängningen. På längre trafikdirigerade sträckor kan det också bli aktuellt att kombinera trafikdirigeringen med lots.
På längre trafikdirigerade sträckor kan det också bli aktuellt att kombinera trafikdirigeringen med lots.
Korsningar och anslutande vägar
En arbetsplats blir mer komplex om det finns korsningar eller anslutande vägar inom den sträcka där trafiken dirigeras.
Då räcker det inte att enbart tänka på trafiken som kommer från arbetsområdets två ytterändar. Fordon kan komma in i den reglerade sträckan från ytterligare håll och behöver omfattas av den planerade trafiklösningen.
Det kan innebära att fler positioner behöver hanteras eller att trafiklösningen behöver utformas på ett annat sätt.
Trafikmängd och risk för köbildning
Hur mycket trafik som passerar arbetsplatsen påverkar också förutsättningarna.
Ett upplägg som fungerar på en lågtrafikerad väg behöver inte fungera lika bra när trafikmängden är större och köer snabbt byggs upp.
Trafikverket lyfter bland annat köbildning som en faktor att ta hänsyn till vid trafikdirigering. Vid långa trafikdirigerade sträckor, eller när omfattande köbildning förekommer eller kan förväntas, kan även dubbellots bli aktuellt.
Det visar varför bemanningen inte bör bedömas isolerat från trafikmängd, arbetsområdets längd och den metod som används för trafikdirigeringen.
Gående och cyklister kan behöva en egen lösning
Det är inte bara motorfordon som behöver kunna ta sig förbi ett arbete.
Gående och cyklister kan påverkas på ett helt annat sätt än biltrafiken och kan därför behöva hanteras separat. Vid längre trafikdirigerade sträckor kan det exempelvis behövas en avgränsad tillfällig gång- och cykelväg eller en annan anpassad lösning.
Även sådana trafikflöden behöver därför finnas med när arbetsplatsen planeras.
När kan fler trafikvakter behövas?
Fler trafikvakter kan bli aktuella när trafik behöver hanteras på flera platser samtidigt.
Tänk exempelvis på ett arbete där ett körfält är avstängt och trafiken behöver passera arbetsområdet växelvis. Om det dessutom finns en anslutande väg mitt i den reglerade sträckan uppstår ytterligare ett trafikflöde som måste hanteras.
På en mer komplex arbetsplats kan det finnas flera sådana punkter.
Det viktiga är därför inte att försöka hitta en generell regel om att en viss typ av arbete alltid kräver ett visst antal trafikvakter. I stället behöver man identifiera vilka trafikflöden, positioner och funktioner som måste hanteras samtidigt.
Det är den bedömningen som ger grunden för rätt bemanning.
När används trafikvakt tillsammans med lots?
Lotsning kan användas tillsammans med trafikdirigering för att leda trafiken genom arbetsområdet under kontrollerade former.
Lotsföraren håller då samman trafikflödet och anpassar den faktiska hastigheten när trafiken passerar arbetsplatsen och personalen.
På längre sträckor eller där omfattande köbildning förekommer eller kan förväntas kan trafiklösningen behöva anpassas ytterligare. Trafikverket beskriver bland annat dubbellots, där två lotsfordon används från var sitt håll.
När lotsning ingår behöver även den funktionen räknas in i den totala bemanningen. Frågan blir därför inte bara hur många trafikvakter som behövs, utan vilka resurser som krävs för att hela trafiklösningen ska fungera.
Bemanningen behöver planeras utifrån hela arbetsplatsen
Det går alltså inte att avgöra antalet trafikvakter enbart utifrån att ett arbete ska utföras på eller intill en väg.
Man behöver först förstå arbetsplatsen: hur trafiken påverkas, från vilka håll trafikanter kan komma, hur lång den reglerade sträckan är, vilka siktförhållanden som finns och om andra trafikslag behöver hanteras.
Därefter kan trafiklösningen och bemanningen anpassas efter de faktiska förutsättningarna.
För arbeten där Trafikverket är beställare finns särskilda krav för Arbete på väg och för den kompetens som ska finnas i ett aktivt vaktlag. Vid arbeten åt andra väghållare eller beställare behöver de krav som gäller för det aktuella uppdraget kontrolleras.
Rätt bemanning handlar därför inte om att börja med frågan ”hur många trafikvakter brukar man ha?”.
Den bättre frågan är: vilka trafikflöden och funktioner behöver hanteras för att arbetet ska kunna genomföras med en fungerande och säker trafiklösning?
När den frågan är besvarad går det också att bedöma hur många trafikvakter – och vilka andra resurser – som arbetet behöver.
